Jag tycker verkligen omycket om spindlar och tandläkare. Känner rysningar längs ryggen bara vid blotta tanken av dessa två. Det kryllar av spindlar i vårt hus, det är väl kanske en av anledningarna till att jag fullkomligt älskar vintern. Då sover spindlarna. Oftast. Vi har en tröskel i källaren där det nästan alltid bor en spindel. Min älskade sambo agerar superhjälte och tar ut den spindel som hittat dit (man ska inte döda spindlar, bara förflytta dom, det är mitt motto). Ett par dagar senare är det trots allt en spindel där som springer och försöker gömma sig under tröskeln när jag kommer stampandes. Problemet är att spindeln är storleken större och lyckas inte gömma sig helt, en bit av benen sticker fortfarande ut som förhållandevis små svarta streck. Jag ryser, stampar ännu hårdare i golvet så den förhoppningsvis håller sig kvar därunder medans jag går förbi.
Samma känsla har jag när jag i eftermiddag ska följa med vår dotter till tandsköterskan. Jag kommer stampa hårt när jag går där i korridoren så de otäckingarna till tandläkare håller sig borta!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar